Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                               och det som stänger.

Köpte, på impuls, Karin Boyes samlade dikter på bokrean idag.
Hon skrev mycket fint och tänkvärt:

Vårvisa

I vårtid, i groddtid,
då brister frönas skal,
och råg blir till råg och tall blir till tall
i frihet utan val.

En ilning av vällust
går genom själ och kropp-
att jag är jag, nödvändigt jag-
en brodd, som hittat opp,

ett vårskott, vars växtkraft
jag knappast anar än-
men stammen sav med bitter smak
med lust jag känner den.

Så bort, all min feghet!
jag hör min framtid till.
Jag tar mig rätt att växa nu
som rotens krafter vill.