För ett år sedan hände det fruktansvärda;
vi var tvungna att låta bästa vännen Dessan somna in.
Lilla goa Dessan som bara blev sex år.
Så tyst och tomt det blev. Så tyst och tomt det är.
Ett år av saknad. Ett omställningens år.
Mycket tid att fylla med annat;
promenader blev till träning på gym.
Mer resor, mer stillasittande och tv-tittande.
Mindre glädje, värme och kärlek.
Mindre bus och lek.
Livet efter Dessan.
Ett annat liv.
Ett liv med stor saknad.
Hej, hej Annemone!
SvaraRaderaSå fruktansvärt ont det gör i mig när jag läser denna lilla minnesruna över din älskade familjemedlem. Jag som djurägare vet hur det känns när man måste skiljas från bland det käraste man har.
Om din Dessan finns i sin himmel så måste hon se hur du saknar henne och skicka kanske en ny valp att bryta tystnaden med?
Man kan aldrig ersätta en kär vovve men, man kan få uppleva ny kärlek och en liten som behöver ens omsorger...
Jag saknar min Skruttan och det sköljer ibland en riktig saknadens våg över mig trots att det har gått tre år sedan hon somnade bort.
Men, när jag ser i Willes kärleksfulla ögon eller Maijas busiga svans känner jag en tacksamhet över att ha dem. De ersätter, som sagt, inte Skruttan men ger Livet det innehåll av djur som jag är så beroende av.
Har ni loppiset kvar?
En tröstekram från mig!/Anja
Hej Anja!
RaderaSå fint skrivet av dig och tack för den tröstande kramen!
Visst är det så att den här saknaden den finns där i bakgrunden mer eller mindre påtaglig. Vi har våra två katter som nu får än mer kärlek och omsorg! Men alla djur är individer och det är just Dessans personlighet som fattas mig! Man får så mycket kärlek av sina fyrbenta vänner men det gör också så oerhört ont att mista dem. Men men, man lär sig att leva med saknaden. Sånt är livet!
Loppisen är nedlagd för tillfället. det var så mycket jobb för så lite, så få som hittade hit. Men det blir en loppis/gårdsbutik/café(?) igen inom en snart framtid!
Kram Anne